23 augusti, 2009

Nästan

Idag har jag tagit den runda som jag undrat länge över när den ska bli av. Brunnsviken runt, gick riktigt bra fram till milen, men där fick jag känning av det löparknä jag åkte på under midnattsloppet. Självklart hade jag glömt knästödet och det var förmodligen därför jag inte kunde fullfölja. Skulle blivit en 17 kilometer totalt, nu blev det drygt tio. Skönt åtminstone att det var kroppen som sa ifrån först, och inte konditionen. Jag får absolut inte glömma stödet när det är dags för halvmaran, påminn mig om det!

Antingen tog jag en galen väg, eller så är det så usel väg runt Bergianska trädgården. Samtidigt är också vägen förbi Bergshamra ingen höjdare. Så jag ska nog leta upp en roligare runda nästa gång det är dags för ett långdistanspass. Tog "rätt håll" tror jag i alla fall, slapp springa uppför monsterbacken vid Bergshamra. Sprang alltså motsols runt vattnet. Men stundvis är det fantastiskt vackert och man springer emellanåt precis vid vattenkanten. Så det är på plussidan för den rundan.

Kompletterade med en timme på driving rangen på eftermiddagen. Undertryckte också en lust att ge mig iväg till gymmet, insåg att om jag köper ett kort nu så kommer jag ha svårt att nyttja det inom överskådlig framtid. Det är alldeles för mycket med jobb och annan träning just nu.

Etiketter:

16 augusti, 2009

Midnattsloppet Stockholm 2009

Då var det genomfört, 10 000 meter genom söder (med en avstickare söder om söder). Regnade såklart, vilket inte gör det minsta, det är ganska skönt. Banan var ny för i år, sluttade rejält nedåt i starten vilket lurade en till att köra lite för snabbt. Kanske var tur i och för sig, annars hade jag kanske inte kommit in under timmen som var målet.

Fick tyvärr håll redan första kilometern som höll i sig till den sjunde ungefär, sen kom ett löparknä på vänster smygandes vid fyra kilometer. Nu har jag duktigt ont på vänster, blir väl smärtstillande innan sängdags nu.

Lite elakt, de hade lagt in en 700 meter lång stigning från fem kilometer upp till Sofia kyrka. Speakern bara garvade när han sa det. *morr*

Jag tar hela loppet lite med en klackspark, klappar igång publiken, peppar medtävlande, småpratar med publiken vid tillfälle. Som till exempel en jag frågade "ligger Sofia ditåt" och pekade framåt, varpå hon svarade "jadå, du hinner med bussen" :)

Efter monsterbacken vid Sofia i nedlutet klappade jag åt publiken och ropade "kom igen då!!". De skrattade lite, förmodligen lite chockade över en pigg kille där. En medtävlande sa "kan du inte springa framför mig och klappa sådär resten av loppet?" *skratt*

Min klocka stannade på 57:51 (5:46 / km) (Officiell tid 58:11). Nästa år ska jag inte gå upp till Sofia...

Banan:

Etiketter: